Sverige tar elva
medaljer i OS

Vinter-OS i Vancouver närmar sig med stormsteg. Kyliga, snöiga, härliga steg. Fyra långa år har gått sedan senaste OS i Turin. Ett olympiskt spel jag minns med glädje. Givetvis till största del på grund av de stora framgångarna Sverige hade. Minns ni hur många medaljer vi tog? Hela 14 stycken! De sköna stunderna var många, men några sticker ut så klart. Först och främst guldet i ishockey. Det för många svenskar, roligaste på hela Vinter-OS. Att det var just ärkerivalerna Finland som slogs tillbaka med 3-2 i fi nalen, gav självklart en extra krydda. Segermålet var vackert. Direkt efter tekning: ”Foppa” transporterar in puck i zon. Passar Sundin, som droppar till Lidström. ”Lidas” avlossar bössan. Rakt upp i krysset. Wikegård jublar. Staffan Lindeborg jublar. Hela Sverige jublar. Ridå ner, Finland. Det finns mer smått och gott från Turin, som man kommer ihåg och myser av. Björn Linds enorma spurt i sprintfinalen. Guld. Anja Pärsons kross i slalomen, vilket gav henne ett efterlängtat OS-guld. Anna-Carin Olofssons överlägsna seger i skidskyttets masstart. Även där, guld. Ett fantastiskt OS på alla sätt och vis. Och vi hoppas på lika mycket framgång i Vancouver.

Men kommer så att bli fallet? Nej, om vi ska vara realistiska, så ska vi inte räkna med det. Sverige har dock ett par riktigt heta guldhopp enligt mig. Jag tänker framför allt på Helena Jonsson. Skidskytten som redan har två VM-guld och seger i den totala världscupen på meritlistan. I år har hon stormat fram i världscupen, och är i skrivande stund i ledning. Jag ska sticka ut hakan och menar att i Helene Jonsson, har vi en given guldmedalj. En annan tjej, som man också bör ha ögonen är Charlotte Kalla. Förra årets vinnare av Jerringpriset, som svarade för en enorm bedrift, när hon
gjorde att makalöst ryck i sista backen av Tour de Ski. På hennes favoritdistans tio kilometer fritt känns en medalj given. Och varför inte av ädlaste valör? Vi får heller inte glömma bort Curlingdamerna
med Anette Norberg i spetsen, ishockeyherrarna, Anja, ”ACO”, Marcus Hellner samt skidstafetterna. Dessutom fi nns det i ett Vinter-OS, alltid okända medaljaspiranter. 2010 är dessa Jesper Björnlund i puckelpist och Lars Lewén i skicross.

Hur många medaljer ska vi då säga att det blir för den svenska truppen? Hmm…Jag drar till med elva stycken. Och det ska vi vara nöjda med. Men man kan aldrig vara säker. Ett antal sensationer och stora floppar hör ju till vanligheterna. Något jag med säkerhet vet, är att Vinter-OS, som vanligt, kommer att bli för jävla roligt. Jag kommer fortfarande inte att förstå tjusningen med rodel. Jag kommer att sitta uppe om nätterna för att följa tv-sändningarna. Jag kommer att hålla tummarna för att någon ”gör en Bradbury” i Short Track. Hopp kommer att förbytas mot förtvivlan, och vice versa. De 21:a olympiska vinterspelen i blir med största säkerhet mycket sevärt. Jag ser redan fram emot Sotji 2014.

Text: Kenny Wiis
E-post: kenny.wiis@14dagar.se
Publicerad: 2010-01-22